¨

Symboliskt våld mot transvestiter - 3 - Empiri

Av Kristina Nordqvist, mailadress: antigone@swipnet.se

3 Empiri

3.1 Maskulinitet och femininitet i mansforskningen

Pierre Bourdieu studerade på 60-talet det kabyliska samhället. Han menar att man med utgångspunkt i ett sådant väl bevarat androcentriskt samhälle kan få inblick i kognitiva och objektiva strukturer och att de ger oss redskap för att förstå könsindelningens principer och strukturer i moderna samhällen. I det kabyliska samhället är kvinnan ett symboliskt kapital som ges bort av familjen till den blivande maken genom äktenskapet då hon flyttar till mannens hus. Om en familj inte har manliga ättlingar, tvingas familjen ta emot en man till dottern. Han flyttar då tvärtom till hustruns hus. Kabylerna säger att mannen "spelar brud" (21).

Forskningsrådsnämnden gav år 1999 ut rapporten Manligt och omanligt i ett historiskt perspektiv (22). Rapporten innehåller intervjuer av män inom traditionellt kvinnliga arbetsområden. Informanterna är rädda för att ses som homosexuella för att de arbetar i kvinnodominerade yrken. De kvinnliga informanterna säger sig ha tillfrågats av bekanta om sina manliga kollegors sexualitet genom frågor som "Är det en sån med kjol?" (23). Rapporten beskriver flera exempel där det antas att män inom kvinnoyrken är homosexuella.

3.2 Forskardiskursen - psykologiska teorier om transvestism

I den doktorsavhandling "Det andra jaget vid manlig transvestism" (24) skriver författaren Sam Larsson att det behövs mer forskning om transvestism. Larssons avhandling omfattar en intensivstudie bland transvestiter, i vilken han frågat om jagupplevelser och familje- och uppväxtförhållanden. Avhandlingen är också en genomgång av de teoretiska förståelsemodeller som hittills är aktuella för att analysera transvestism. Den biologiska-medicinska modellen postulerar att transvestiten har en sexuell avvikelse, en personlighetsstörning eller identitetsstörning (25). Den psykodynamiska modellen hävdar en problematisk barndom och en störning i identifikationsprocessen med fadern; en vek figur med en dominant fru. Jagteorierna talar om subsystem i jaget, en kvinnlig sida, ett feminint jag och manifestation av detta jag. Sociologisk teori postulerar att sociala faktorer tvingar transvestiten att förtränga sin kvinnliga sida, det feminina jaget, och att en klyvning då uppstår (26). Antropologerna vill hävda ett tredje kön. Interaktionister förklarar transvestism med sociala skeenden parat med genetisk predisposition. Avhandlingen presenterar också siffror från en undersökning gjord i Sverige 1982 där man frågat transvestiter om de sökt behandlingshjälp för sin transvestism. 40 procent av transvestiterna hade uppsökt läkare/psykiater (27). Larsson själv kommer fram till att transvestiter upplever sig ha ett andra jag, "Kvinnan inom" och anknyter där till Jung´s teori om Animus och Anima samt konstaterar att crossdressing hos män även sker av sexuell lust.

1994 skrev Sam Larsson och Maj-Brith Bergström-Walan boken "Transvestism och det andra jaget" (28). Projektet finansierades av FPE-S (Full Personality Expression - Sweden; svenska föreningen för transvestiter) Forskningsfond och av Ottarfonden (RFSU). Boken är en genomgång av utländska undersökningar om transvestism och omfattar i stort sett samma teorier som i avhandlingen av Larsson. "Flickan inom", "Flickan inom individen" och "Det feminina jaget" är genomgående begrepp. Författarna skriver även om "riskfaktorer" för uppkomsten av transvestism (29). I boken beskriver författarna också de tre intervjuer de själva gjort med hustrur till transvestiter. Så här talar Sam Larsson med en hustru, Eva:

Eva: Sedan är det ju faktiskt underbart att vara gift med två personer.
SL: Så du känner väldigt tydligt att det är två personer? (30)

I en annan intervju med transvestitfruarna Eva och Lena samtalar Sam Larsson så här:

SL: Skulle man kunna se "flickan inom" som en delpersonlighet, som finns med i det här (med transvestism)?  
Lena: Ja, det skulle jag tro. Och sedan har de varit kloka nog att låta henne få lite spelrum…
SL: Ja, den delpersonligheten?
Eva: Mmm!
SL: Man spelar ut den eller?
Lena: Den är ganska trevlig och man mår bra och ja, det tror jag… (31) 

Andra teorier som presenteras i boken ger vid handen att transvestism är ett rollspel. Författarna påpekar att teorin om "det feminina jaget" har beskrivits av många forskare.

3.3 Litteratur av och om transvestiter

Conny Mårtensson, transvestit, gav 1999 ut boken Karl för sin kjol (32). Boken är en beskrivning av författarens erfarenheter som transvestit. Den innehåller flera våldsskildringar. Conny blir anfallen av ett ungdomsgäng som sliter sönder hans klänning och han mordhotas av skinnskallar. Conny kallar sig Anita när han är omklädd till kvinna och han talar om Anita i tredje person:

Jag berättar om tre tuffa killar som satt bakom Anita på Djurgårdsbrunns uteservering.
De snackade spydigt om bögar …när hon inte reagerade kom en av dom fram och grep bakifrån om hennes ena bröst.

Tal om bögar från omgivningen skildras på flera ställen i boken. När Anita på en restaurang i Tumba sitter vid ett bord kommer kyparen fram och följande scen utspelar sig:

Det är för djävligt! far han ut, vänder sig mot gästerna i den angränsande lokalen och
pekar på Anita: "Titta på den djävla bögen! Vilken gris! Det är för djävligt!!!" (34)

När Conny som Anita besöker Systembolaget för att inhandla julhelgens drycker, vägras han av expediten att handla med hänvisning till klädseln. I en annan situation skall han besöka damtoaletten på en känd krog men bli utsliten från ingången till toaletten av en vakt som pekar mot herrtoaletten och skriker "DÄR ska du in!" (35).

boken "Att leva som" skriver transvestiten Helena Lindström att många använder begreppet "bror" om sitt "manliga jag" (36). I Helenas transvestism finns en önskan om förnedring. I hans värld var flickkläderna först ett straff man tvingades till som olydig pojke och ynklig man. Dessa tankar och emotioner beskriver han som masochistiska. Det sexuella inslaget är något som hos många transvestiter väcker anstöt, säger Helena. "Det är en källa till ständig debatt och oro". Helena Lindström hänvisar till Sam Larsson som säger att utvecklingen till crossdressing är en kognitiv process och drar slutsatsen att: Detta betyder att det finns en sannolik genetisk förutsättning att utveckla ett behov eller tvång att klä sig i det motsatta könets kläder. (37)

Katarina Richardsson, den andra av tre författare till samma bok och fru till en transperson, beskriver hur hon tänkte om mannen Erik när hon upptäckte hans transvestism: En dubbelnatur med en mans kropp och en kvinnas själ. Ett förtvivlans tillstånd som måste döljas för omvärlden. (38)

3.4 Information från FPE- S

I broschyren från FPE-S presenteras "De 11 vanligaste frågorna om transvestiter och transvestism". Här är några: "Varför gör ni det? Hur börjar det? Vill ni byta kön? Är ni homosexuella?".(39) Som svar på frågan "Hur börjar det?" anges: "I mycket tidig ålder. Ofta medför upptäckten andra känslor såsom skuld och skam".(40) På hemsidan under länken "forskning" ligger abstracten för Sam Larssons avhandling och där påpekas också att transvestiter har ett feminint "self".(41) Under "historik" kan man också läsa att orsakerna till transvestism och transsexualism är okända.

3.5 Film

1997 kom den franskspråkiga filmen Ma vie en Rose som handlar om en liten pojke som älskar flickkläder.(42) Han växer upp i en kärnfamilj i ett villaområde. När föräldrarna upptäcker sonen Ludovics transvestism säger de: "Han är full av påhitt. Barn spökar ut sig. Det är normalt".(43) En dag leker Ludovic bröllop med sin killkompis Jerome och klär sig själv till brud. När kompisens mor kommer in i rummet och får se de två framför altaret svimmar hon. Ludovics far blir djupt oroad och arg. "Jerome är min chefs son!" utbrister han.(44) Ludovic skall till psykologen, anser fadern. Han frågar psykologen om hon kan bota sonen. En granne säger att sport löser det mesta. Ludovic sätts på fotbollsträning. En dag får fadern höra att chefens son Jerome kallats bög efter att ha lekt med Ludovic. Fadern får senare i filmen sparken av sin chef. Någon har en dag klottrat på familjens hus "Bögen ska bort!". Ludovic själv vill förklara för alla att det inte är hans eget fel. Han har läst om kromosomerna x och y och tror att: "Jag fick ett x för lite".(45) Filmen slutar med att Ludovic avstängs från skolan och att familjen flyttar.

En annan film, Tootsie, utgavs 1982 med Dustin Hoffman i huvudrollen. Han spelar en utfattig skådespelare som inte får ett enda jobb. En dag finner han lösningen. Han klär sig som kvinna. Plötsligt får han arbete. Oroligt frågar hans vän en dag när han får höra om transvestismen:"Det är för pengarna va, inte för att bära kvinnokläder?"(46)

I en scen skall Tootsie kyssa en man. Han vill inte och ändrar desperat hela scenen för att slippa. Han blir sedan förälskad i kvinnan Julia. Hennes far är lite intresserad av Tootsie. När det avslöjas att Tootsie är en man säger Julias far till honom där de sitter i baren och dricker öl tillsammans:"Du är bara i livet för att jag aldrig kysste dig"(47)

3.6 Tidningsartiklar om könsöverträdelser

I mitten av maj förra året tyckte tågvärden Niclas Storm i Stockholm att det var för varmt för att bära yllebyxor på jobbet. Uniformen tillät inte shorts. Niclas valde därför kjol i likhet med sina kvinnliga kollegor. Det höll på att kosta honom jobbet. Connex kallade honom till kontoret där han fick skriva under på att aldrig mer bryta mot klädkoden, annars skulle han få gå hem direkt utan lön.(48)

Ulf Hammarström skulle gå på salsaklubb i Umeå. Han sminkade sig och klädde sig i kjol för att han tyckte det var snyggt, inte för att han är transvestit eller homosexuell som han själv säger. Han blev stoppad vid dörren med kommentaren "Vi släpper inte in några transvestiter."(49)

I en artikel i Aftonbladet intervjuas några män som klär sig i manskjol.(50) Hennes & Mauritz är ett av de företag som börjat sälja denna typ av plagg. Mathias Elofson som använder kjol tror att folk tycker att det nog betyder att man är fjolla eller bög. Historieforskaren David Tjeder på Stockholms universitet säger i artikeln att han går i kjol och att alla verkligen anstränger sig för att visa att de inte lägger märke till den.

I Aftonbladet puls midsommarafton år 2000 (51), uppmanas den manliga läsaren att sminka sig:"Du är snygg. Du är kille. Du har ambition. Lätt match. Smink tar dig till målet." I artikeln påpekas att vissa anser att smink är för fjollor. Men det är fel. Keith Richards sminkar sig och han är en "riktig man". Om man är mörk under ögonen kan man ta lite täckande kräm. Det dämpar "hängpattarna" under ögonen. Men man skall vara noga med att sudda ut linjerna om man använder kajal, annars ser man sminkad ut. Många killar har också extremt bleka läppar: "Är du en av dem?" undrar journalisten.(52)

3.7 Tidningsartiklar av eller om transvestiter

I artikeln "Bara vara den man är" intervjuas transvestiterna Eva och Ann. Ingen på jobbet vet om transvestismen (53). Frun vet men barnen får absolut inget veta. Inte heller får Eva inkräkta på sin frus modersroll, det måste vara en mamma och en pappa, annars fungerar det inte, tror Eva. Skamkänslor och känslor av skuld har han och Ann dragits med i alla år. De har försökt förtränga transvestismen och de har bränt högar av kvinnokläder. Detta i önskan att "äntligen bli normal". Eva trodde först själv att han var homosexuell. En annan transvestit i artikeln, Petra, kan absolut inte byta om när han vill, det skulle vara en social katastrof.

I Norrbottenskuriren kunde man i maj år 2001 läsa artikeln "Peter & Sara - ett dubbelliv" (54), där Sara Lund (här kallad Peter) berättar att han tidigt förstod att gömma undan transvestismen. Han förstod också att han var onormal. Han såg sig själv som ett monster och trodde att han inte skulle överleva, att sådana misstag som han bara skulle dö bort. En period kunde han inte ens uttala det tabuartade ordet "kjol". Så småningom gifte han sig med Karin som en dag fick veta hur det var och accepterade transvestismen. Av "respekt för omgivningen" vill han inte dyka upp som Sara på jobbet. I hemstaden vill varken han eller frun att han skall bli igenkänd. I en annan artikel i SVD, "Sara kräver fler kön" (55), säger Sara att heteronormen också leder till att hans fru blir ifrågasatt i sin heterosexualitet när hon visar sig tillsammans med Sara då människor undrar om hon är lesbisk. Sara säger att människors syn på transvestiter beror på ett gigantiskt informationsproblem, att bilden av transvestiter formas genom medierna och program som Ricky Lake Show.

3.8 Undersökning på Sylvias hemsida

Jag mejlade två frågor till 50 transvestiter och fick nio svar (56). Urvalet gjordes genom den alfabetiska ordningen i listan och började på bokstaven A. Vissa fick jag sortera bort eftersom de var transsexuella. Frågorna syftade till att fånga upp hur våld mot transvestiter ser ut:

  • Har Du varit utsatt för kränkande behandling eller våld då Du valt att klä Dig som kvinna?
  • Om Du helt öppet i alla sammanhang - inför familjen, på arbetet/i skolan, bland vänner och ute på stan - gick ut som man klädd som kvinna: vilka tror Du följderna skulle kunna bli?

 

En av informanterna hjälpte mig att lägga in mina frågor på FPE-S interna chat. De som svarade var Helena, som skrivit boken "Att leva som" och Sara Lund.

3.8.1 Svaren på fråga 1 och 2

De 4 av informanterna som ansåg sig inte ha utsatts för kränkning eller annat våld har inte gått ut med sin transvestism utan klär om i hemmet eller undviker befolkade platser. Samtliga av dessa tror att följderna skulle bli negativa om de visade sin transvestism utåt. De som i viss mån kommit ut som transvestiter genom att röra sig ute på stan omklädda har samtliga erfarenheter av diskriminering och/eller (symboliskt) våld av olika slag. Nedan presenterar jag svaren. Informanterna kallas A. B, C, D, E, F, G, H och I. I de fall där informanter stavat fel, har jag rättat. Där informanter använt citattecken, återges de. Svaren presenteras i den ordning de inkom (57). Vilken fråga informanterna svarar på anges inom parentes.

En informant klär sig som kvinna på heltid, även på arbetet:

A: Inget våld, "endast" de typer av nedsättande kommentarer som "riktiga" tjejer också kan få, t. ex. på krogen o. dyl. (Fråga 1)

Nästa informant svarar så här:

B: En gång för länge sedan blev jag nedslagen…
Upplever inga stora problem numera, även om en del glåpord uttalas…(Fråga 1)
På den arbetsplatsen hindrades väl karriären av min personlighetstyp, numer så är det inte många som vet. Familjen hålls utanför! (Fråga 2)

En av de som håller sin transvestism hemlig säger så här när jag frågar vilka han tror följderna skulle kunna bli om han gick ut:

C: Varierande från nyfikenhet via förvåning, avståndstagande till öppet hat/avsky. Risken att råka ut för våld, särskilt kvällstid, skulle vara ganska stor. (Fråga 2)

Informant D är mycket försiktig och går inte så gärna på platser där det är lite folk:

Då skulle jag bli av med jobbet. Familjen skulle skämmas. (Fråga 2)

Informant E anser att han inte drabbats av våld men han säger att han vet de som fått utstå mycket hån. Småbarn brukar ibland reagera och undra om han är kille eller tjej. Men på fråga 2 svarar han:

E: …att det skulle bli problem för mig eftersom jag är en ganska känd person i samhället, jag driver ett företag osv, så enda chansen för mig att leva på heltid och som jag planerat är att byta bostadsort.

Nästa informant påpekar att folk tror att transor är bögar. Om han gick ut tror han att följande skulle hända:

F: Mest troligt att få sparken från jobbet, polarna skulle svika, familjen tror jag inte skulle säga så mycket dock. (Fråga 2)

Informant G svarar att han inte drabbats av våld men att:

G: Ibland så vill jag gärna gå ut som tjej men jag har inte vågat det ännu…

Informant H säger att han helt ärligt inte varit utsatt för kränkande behandling eller våld men:

H: Min familj har vrålat rätt ut, även mina systrar! Min mamma frågade för 30 år sedan;
- Håller du på med dina lustifikationer ännu?
En tjejkompis har varnat mig från att gå ut…samt att prata för mycket om det. Hon sade att jag måste vara försiktig, annars skulle jag inte duga som man något mera. Jag har en egen lokal ihop med en annan transvestit.
Min fru vet inte om min lokal! Faktiskt! Min fru frågar ofta om jag är transvestit och hotar med skilsmässa. Åker gärna några mil för att gå ut som tjej… riktig trans går i mitt tycke inte att bota. Vi transor lever oftast i två världar med mycket hysch hysch, allt för att blidka våra nära och kära. (Fråga 2)

Informant I, slutligen, svarar så här på den andra frågan:

Flera skulle med all säkerhet säga upp bekantskapen och inte höra av sig mer. Skulle bli förklarad som inte klok.

3.8.2 Intervju/brevväxling med Helena

Efter att Helena sett mina frågor på FPE-S sida kontaktade han mig. Vi hade en brevväxling i diskussionform via mejl (58). Jag presenterar här de beskrivningar av symboliskt våld och diskriminering som Helena gav (59). Svaren blev långa och diskuterande. Helena berättar att han i smyg uppfostrade sig själv till flicka under det att han gjorde allt för att bli en stor och duktig pojke för att glädja sina föräldrar. När han fick ett eget rum på vinden provade han sin mammas klänningar under stor skuld.

H: Transvestismen och transsexualiteten är störningar. Jag tror att behovet att vara underlägsen är det primära och att bli tvingad att bära feminina kläder, gärna överdrivet feminina, är det som ger dem kickar. Många är så fast i sin skuld att de söker nån som kan tvinga dem till att ta på sig sina ofta barnsliga klänningar. (Fråga 2)

Helena menar att heteronormativiteten sätter stopp för mäns femininitet.

H: Man måste spela "riktig karl" och skratta högt åt "chefens" dåliga historier för att platsa i gänget. Det värsta våldet tycker jag är när kvinnor säger "Hur kan du vara gift med en sån?". Underförstått: Kunde du inte hitta bättre?

I den sista mejlet till mig skriver Helena vad man som transvestit bör tänka på:

Tro inte att du kan få en hustru att förstå. (forts fråga 2)

3.8.3 Föreläsning av Sara Lund och intervju/brevväxling

Stockholm universitets studentkår driver ett HBT-projekt (homo- bi- trans-) som finansieras av Allmänna Arvsfonden och påbörjades då lagen om likabehandling på högskolan trädde i kraft år 2002 (60). Informationen ges till lärarna på universitetet i syfte att ge dem redskap för ett kritiskt förhållningssätt till heteronormativ kurslitteratur och perspektiv inom de olika ämnena. Transvestiten Sara Lund är en av dem som arbetar för projektet som transinformatör. Jag fick efter en inbjudan av Sara Lund möjlighet att sitta med under ett seminarium. Seminariet gavs den dagen för kårens informatörer och inte för lärarna men jag fick ändå ta del av Saras berättelse. Saras historia som transvestit började som 8-åring då han märkte att: "Jag passade inte in. Det var jättefel. Så får man inte vara."(61) Sara säger att många transvestiter tycker att man inte skall gå ut när det är ljust om man inte kan passera som kvinna. Han berättar också att de mest utsatta är de fjolliga. Man utsätts för fnissningar, synpunkter, kommentarer som - Kolla där! och - Fy, vad äckligt!. Sara har varit med om att man kastat saker efter honom. Efter seminariet talar vi en stund. Kommentarer jag snappar upp är: "Jag åker nattbuss och det har alla sagt att det ska man inte göra."(62) Saras bekant frågar honom också:"(63) Var det Sara som var ute då?" När Sara kontaktar mig via mejl för att svara på mina två frågor skriver han att han går ut öppet som transvestit i stort sett överallt men aldrig i sin hemstad. Han har "naturligtvis" utsatts för vad många skulle kalla kränkande kommentarer (64). Sara säger att diskrimineringen beror på de könstereotypa mönster man tvingas in i redan som barn. Han är noga med att påpeka att han är transvestit, att han inte försöker föreställa en kvinna. Sara funderar också över begreppet delpersonligheter:

Det finns inom psykologin en teori om olika delpersonligheter som jag tycker om. Med hjälp av Sara lockar jag fram en delpersonlighet som jag verkligen trivs med. (Fråga 2) (65)

21. Pierre Bourdieu, 1998. Den manliga dominansen, s 57
22. Forskningsrådsnämnden, 1999. Manligt och omanligt i ett historiskt perspektiv, s 288 ff
23. Forskningsrådsnämnden, 1999. Manligt och omanligt i ett historiskt perspektiv, s 288 ff
24. Sam Larsson, 1997. Det andra jaget vid manlig transvestism.
25. Sam Larsson, 1997. Det andra jaget vid manlig transvestism, s 86
26. Sam Larsson, 1997. Det andra jaget vid manlig transvestism, s 88
27. Sam Larsson, 1997. Det andra jaget vid manlig transvestism, s 434
28. Sam Larsson/Maj-Brith Bergström-Walan, 1994. Transvestism och Det andra jaget.
29. Sam Larsson/Maj-Brith Bergström-Walan, 1994. Transvestism och Det andra jaget, s 40
30. Sam Larsson/Maj-Brith Bergström-Walan, 1994. Transvestism och Det andra jaget, s 93
31. Sam Larsson/Maj-Brith Bergström-Walan, 1994. Transvestism och Det andra jaget, s 99
32. Mårtenson, 1999. Karl för sin kjol.
33. Mårtenson, 1999. Karl för sin kjol, s 20.
34. Mårtenson, 1999. Karl för sin kjol, s 28.
35. Mårtenson, 1999. Karl för sin kjol, s 122.
36. Lindström/Richardsson/Åkerblom, 1999. Att leva som, s 39.
37. Lindström/Richardsson/Åkerblom, 1999. Att leva som, s 47.
38. Lindström/Richardsson/Åkerblom, 1999. Att leva som, s 80.
39. FPE-S. Transvestit &endash; kort information om en minoritet.
40. FPE-S. Transvestit &endash; kort information om en minoritet.
41. http://www.fpes.org/
42. Columbia Pictures, 1997, Ma vie en rose.
43. Columbia Pictures, 1997, Ma vie en rose.
44. Columbia Pictures, 1997, Ma vie en rose.
45. Columbia Pictures, 1997, Ma vie en rose.
46. Columbia Pictures Industries Inc, 1982, Tootsie.
47. Columbia Pictures Industries Inc, 1982, Tootsie.
48. http://www.aftonbladet.se/vss/kvinna/story/0,2789,165202,00.html
49. http://konline.rfsl.se/o.o.i.s?id=55&article_id=22505
50. http://www.aftonbladet.se/kvinna/9912/25/kjol.html
51. http://www.aftonbladet.se/puls/0006/23/smink.html
52. http://www.aftonbladet.se/puls/0006/23/smink.html
53. http://www.socialpolitik.com/gamlanummer/arkiv2002/001/s04_transartikel.html
54. http://www.fpes.org/old/Feminform/163/Peter_Sara.html
55. Lagerblad, 2003, DN. Sara kräver fler kön.
56. Bil 1
57. Samtliga svar se bil 1
58. Bil 2
59. Samtliga kommentarer se bil 2
60. Ekström/Nilsson, 2003, Vem definierar dig? Stockholms universitets studentkårs HBT-projekt.
61. Föreläsning av Sara Lund
62. Diskussion med Sara Lund på Stockholms universitet
63. Diskussion med Sara Lund på Stockholms universitet
64. Bil 3
65. Bil 3

Kontakta oss

Fyll i namn, e-post samt ditt meddelande och skicka sedan formuläret så kontaktar vi dig inom kort.