Symboliskt våld mot transvestiter - 2 - Teori

Av Kristina Nordqvist, mailadress: antigone@swipnet.se

2. Teori

2.1 Makten och det symboliska våldet

Den kulturanalytiska ansats jag utgår ifrån postulerar att kultur är ett maktmedel och ett försvarsvapen (3). Sociologen Pierre Bourdieu anser att samhället består i fält, där agenter kämpar om makt genom ägandet av symboliskt kapital. På fältet reproduceras maktens förhållanden. Legitimitet krävs för att upprätthålla makten. Rätten att tala har den som behärskar doxa - den lära som har högst status på fältet. Doxa utgör ett naturaliserat förhållande. Diskursen präglas av smaken hos dem som har makt. Hela fältet kännetecknas av censur. Den rätta smaken och doxan internaliseras i människors föreställningsvärld - habitus. Habitus omsätts i praktiken och legitimerar doxa hos de som har makten. Det skapar också distinktion mellan agenterna; de smakdistinktioner människor gör i sin konsumtion av kulturella varor reproducerar och upprätthåller makt- och statusrelationerna på fälten (4) . Genom habitus är agenterna disponerade att tycka på vissa sätt. Konkurrensen på fältet sker genom symboliskt våld mot andra agenter. Det utövas (ofta) omedvetet och inskärper doxa. Det symboliska våldet utgörs av nedvärderande, förlöjligande, utskämmande och tystande (5) . Det utövas via kunskap, misskännande, erkännande och känslor. De som utsätts för det symboliska våldet tillämpar de dominerandes perspektiv på dominansrelationerna och därför framstår de ofta, även för de dominerade, som naturliga och medför att de dominerade ser ned på sig själva och förringar sig själva. Denna funktion av överrensstämmelse kallar Bourdieu för kongruensprincipen (6).

2.2 Genuskonstruktion och distinktion

Könshabitus skapar distinktion mellan manligt och kvinnligt. Kön som social konstruktion utgår från principen dominans/underordning. Denna ordning är godtycklig, essentialistisk och sexistisk och utgör ett naturaliserat förhållande. Könshabitus skrivs in i kropparna som ges mängder av könsspecifika attribut. Kroppen konstrueras till en reservoar för bekönade indelningsprinciper genom ett socialt perceptionsprogram som konstruerar könsskillnaderna i enlighet med en mytisk världsbild vars utgångspunkt är det godtyckliga dominansförhållandet mellan män och kvinnor. Uppdelningen uppfattas som naturlig genom att den legitimeras av agenterna på alla fält där könsdistinktionen genomsyrar habitus. Könsdistinktionen antar skenet av en naturlag som förkroppsligar dominansförhållandetoch detta dominansförhållande existerar bara relationellt (7). Diskursen iscensätts genom praxis, som syftar till att avskräcka från beteende som är opassande i förhållande till det andra könet. Den sociala ordningen vilar på produktionen och reproduktionen av symboliskt kapital och dess centrala inrättning är äktenskapsmarknaden (8). Där är kvinnorna symboler som skall säkra mäns symboliska kapital, t ex släktnamn eller ekonomiskt kapital.

Thomas Johansson, docent i sociologi, påpekar i sin genomgång av Judith Butlers teorier om att människor känner sig hotade av könsöverskridande beteende eftersom könskonstruktionerna är bräckliga. Gränsöverskridanden utmanar den normativa konstruktionen av kön eftersom den påminner om att konstruktionerna bara är dramatiseringar, något som synliggörs först när gränsen mellan manligt och kvinnligt överträds (9).

2.3 Mytologier och rit

Den franske poststrukturalisten Barthes anser att mytologier används av de dominerande i samhället för att legitimera och bevara samhällsordningen. Myter hänvisar till historiska skeenden och förekommer i alla kulturella sammanhang, i film, i skrift, i sport och reklam. Myternas funktion är att framställa vissa beteenden som naturliga fakta och de verkar genom att ting betecknas med olika slags tecken (10), femininitet betecknar t ex kvinnor och kvinnor betecknas av femininitet.

Pierre Bourdieu menar att distinktionen mellan könen upprätthålls genom riter som legitimerar och bekräftar könsskillnaderna och att det bakom riterna finns en mytisk diskurs. Riter som syftar till att virilisera män och samtidigt avfeminisera dem är t ex sporten och jakten (11). Arbetet med att virilisera pojkar syftar till att frånta dem allt kvinnligt. I den androcentriska mytologin existerar kvinnan främst för den manliga blicken genom att vara tilldragande och ett objekt att penetrera. Penetration av en man definieras på det heteronoma fältet som en vanhelgande feminisering av den manliga principen (12). Rit beskrivs av psykologer som beteenden med funktionen att hjälpa människor över den ångest som skapas i situationer av hot och osäkerhet (13).

2.4 Skam och stigma

I en skamkultur präglas kulturmönstren av stark social yttre kontroll, vilket medför att de som bryter mot reglerna reagerar med skamkänslor. Stigmatisering innebär att människor stämplas som avvikande. Sociologen Goffman menar att den stigmatiserade försöker utöva informationskontroll över sig själv så att han inte avslöjar sitt stigma. Detta kallas för passering (14). Den som har ett stigma skapar (ofta) en negativ bild av sig själv och har bara stöd i den egna gruppen. Han lever i en "halv värld" (15). Informationskontrollens teknik går ut på att tvingas spela teater, tvingas ljuga, tvingas leva dubbelliv, bära masker - att undanhålla sitt stigma i kontakt med andra. När invandrare utsätts för stigmatisering kan en möjlighet att undkomma stigmat vara att byta till ett svenskt namn. Namnbytet betyder att man radikalt bryter med sin tidigare värld.

2.5 Bestraffningen av det avvikande

Enligt den franske sociologen Michel Foucault behöver man bara studera den vetenskapliga diskursen under olika epoker för att förstå vad som i samhället anses avvikande eller onaturligt. "Det andra" är sådana fenomen som samhället försöker kontrollera, låsa in eller utesluta. Att låsa in avvikare är ett sätt att skilja det onormala från det normala för att upprätthålla den rådande ordningen. Avskiljandet är en maktstrategi som genomsyrar hela vårt samhälle och som utövas som disciplinering genom övervakning. Det som inte är inpassat i fortplantningen och det som inte helgats av den, det har ingen plats i samhället. Om det ändå blir synligt vill människor förklara det som onormalt (16). I och med att det klassificeras som onormalt kan man också bestraffa och behandla det. Relationerna mellan makten och kunskapen (om det avvikande) är möjliga att förändra; de är som matriser för omvandling (17).

Sociologen Peter Berger menar att samhällsordningen upprätthålls med system för samhällskontroll. Medlemmarna kontrolleras genom fysiskt våld, ekonomisk, politisk och juridisk kontroll, med moral och sedvänjor, yrkessystem och familj, äktenskapet, lagen, klassen och religionen men också genom förlöjligande och förtal (18).

2.6 Ond tro

Berger menar vidare att identiteter förlänas människan av samhället (19). Det tillhandahåller roller som människan agerar genom. Berger exemplifierar med antisemitism. Antisemiten identifierar sig med mytologiska storheter som "ras" och "folk" (20). Inom denna mytologiska värld, en värld inom vilken människor "är" vad de socialt tilldelats att vara, verkar och tänker människor. I rollen kan människan utföra mord i regimens namn utan att vara personligt engagerad. Genom detta rollkomplex av ond tro, som är ren fiktion och självbedrägeri, förses vi med möjligheten att fly från det faktum att vi egentligen har en fri vilja.

(3)  Ehn/Löfgren, 1982, Kulturanalys. Gleerups Förlag, s15.
(4)  Miegel/Johansson 2002. Kultursociologi, s 271 ff.
(5)  Föreläsning, Ulla Bergryd.
(6)  Pierre Bourdieu, 1998. Den manliga dominansen, s 48 samt video med Pierre Bourdieu.
(7)  Pierre Bourdieu, 1998, Den manliga dominansen, s 35.
(8)  Pierre Bourdieu, 1998, Den manliga dominansen, s 56 ff.
(9)  Thomas Johansson, 2002. Det första könet? 23 ff.
(10) Miegel/Johansson, 2002. Kultursociologi, s 194
(11) Pierre Bourdieu, 1998, Den manliga dominansen, s 39
(12) Pierre Bourdieu, 1998, Den manliga dominansen, s 136
(13) Henry Egidius, 1994. Psykologilexikon, s 468
(14) Miegel/Johansson, 1994. Mardrömmar och önskedrömmar, s 297
(15) Miegel/Johansson, 1994. Mardrömmar och önskedrömmar, s 298
(16) Michel Foucault, 1976. Sexualitetens historia1. Viljan att veta, s 10
(17) Michel Foucault, 1976. Sexualitetens historia1. Viljan att veta, s 124
(18) Miegel/Johansson, 2002. Kultursociologi, s 137-138
(19) Peter Berger, 1969. Invitation till sociologi, s 93
(20) Peter Berger, 1969. Invitation till sociologi, s 130