¨

Multimind-identitet, crossdressing och sexualitet

Nya forskningsrön om transvestiter!

Text: Sam Larsson, Maj-Briht Bergström-Walan, Marianne Berg, Axel Brattberg

Under våren 1998 sändes en enkät innehållande 53 frågor som på olika sätt berörde cross-dressing till samtliga medlemmar inom föreningen FPE-Sverige. Enkätfrågorna fokuserade på de flesta av de teman som har diskuterats i forskningen om cross-dressing de senaste 30 åren såsom ålder, civilstånd, utbildning, uppväxt, identitet, sexualitet, äktenskap, relationer, ungdomstid, fadern som manlig förebild, inställningen till pojkarnas värld, samt inställning till forskning om cross-dressing.

Enkäten sändes ut till samtliga dåvarande 265 medlemmar i FPE-Sverige och 177 personer besvarade enkäten vilket ger en svarsprocent på ca 67%. I dessa sammanhang är det en hög svarsprocent. I Docters (1988) studie av 110 transvestiter var svarsprocenten 36 procent, i Prince & Bentlers (1972) studie av 504 transvestiter var motsvarande svarsprocenten ca. 40 procent medan Docter & Prince´s enkätstudie av 1032 cross-dressers 1997 gav en svarsprocent på omkring 35 procent.

Vem är cross-dresser?

Ålder och civilstånd
Resultaten baserar sig på 167 av 177 manliga "cross-dressers" som besvarat enkäten. Vi har här inte inkluderat personer som beskrivit en mer transsexuell läggning. Åldersfördelningen i urvalet visade att majoriteten var i medelåldern (40-60 år). Liknande resultat redovisas i tidigare forskning (Docter, 1988; Rudd, 1993). Majoriteten (62%) var gifta eller sammanboende, ett resultat som ligger väl i linje med andra studier (Rudd, 1993).

Äktenskap och samborelation och egna barn
Merparten i vårt urval eller 58% hade varit gift eller varaktigt sammanboende (mer än ett år) minst en gång i sitt liv medan 21% hade varit det två gånger. Liknande resultat redovisades i Docters studie (62% resp.15%). Fjorton procent i urvalet hade inte varit gifta eller sammanboende någon gång vilket också ligger i linje med Docters (1988) resultat (18%). Många i vårt urval hade barn (68%). Motsvarande resultat har beskrivits i andra studier, exempelvis visade Docter & Prince (1997) studie att 69% hade barn medan motsvarande siffror var 74% i Prince & Bentlers (1972) undersökning.

Utbildning
Det studerade urvalet kan beskrivas som en mycket välutbildad grupp eftersom 42% på olika nivåer hade bedrivit akademiska studier medan 38% hade gymnasiekompetens och 20% grundskolekompetens som högsta utbildning. Liknande resultat har redovisats i litteraturen. I Docters studie (1988) hade 56% bedrivit akademiska studier på olika nivåer. Rudds studie (1993) visade att 45% hade studerat 4 år på högskola medan 8% hade en doktorsgrad och att utbildningsnivån var betydligt högre än jämförelsedata ur normalpopulationen.

Det tycks som om studerade urval av transvestiter är välintegrerade i samhället. Majoriteten är gifta eller sammanboende och många har en hög utbildning. Docters sammanfattande bild visar att de kan beskrivas som en grupp medelålders eller något äldre män som är välutbildade med bra arbeten och som i de flesta fall är gifta och aldrig har skilt sig och som inte heller använder alkohol eller droger i någon större utsträckning. Andra studier har redovisat liknande profiler (Prince & Bentler, 1972; Rudd, 1993; Docter & Prince, 1997).

Barndom

De flesta personerna i urvalet hade upplevt en ganska harmonisk eller harmonisk barndom och endast ca 10% hade upplevt en mer disharmonisk uppväxt vilket är i linje med andra studier (Docter, 1988; Docter & Prince 1997; Larsson, 1997:427, Prince & Bentler, 1972).

Merparten upplevde en i varierande grad nära och stödjande eller varm relation till sina föräldrar även om de ofta hade en betydligt närmare relation till modern än till fadern. Docter (1988:127) beskriver liknande resultat i sin studie och menar att sådana resultatprofiler sannolikt inte skiljer sig mycket från andra grupper av män i vårt samhälle.

I sammanhanget kan nämnas en undersökning av Schott (1995). Han studerade familjedynamiken hos transvestiter och relaterade resultaten till en jämförelsegrupp. Schotts studie visade att både transvestitgruppen och jämförelsegruppen hade närmare och mer positiva relationer till modern än till fadern. Jämförelsegruppen hade dock något bättre relationer till både modern och fadern jämfört med transvestitgruppen. Det är uppenbart att vi behöver mer forskning kring denna punkt.

Några specifika frågor i vår studie fokuserade på hur de studerade personerna i vårt urval ville beskriva relationen till pojkarnas värld under uppväxtåren, hur man såg på fadern som manlig förebild, om man blivit klädd i flickkläder under barndomen och vilka känslor man hade inför sin sexualitet under tonårstiden eller ungdomsåren.

Resultaten visade att ca 36% upplevde att de hade ganska svårt eller svårt att hävda sig bland jämnåriga pojkar under uppväxtåren medan 64% inte hade upplevt några sådana svårigheter. Trettiofem procent upplevde att de i varierande grad i fysiskt avseende var mindre till växten eller fysiskt klenare än andra jämnåriga pojkar under uppväxtåren. Fyrtiotvå procent upplevde inte fadern som en bra bra manlig förebild. Som en jämförelse kan nämnas att Docter & Prince (1997) studie visade att en klar majoritet (76%) upplevde fadern som en bra manlig förebild. Tjugosju procent hade vid något eller flera tillfällen blivit klädda i flickkläder under barndomen eller uppväxtåren. Det är en i sammanhanget förhållandevis hög siffra. Som en jämförelse kan nämnas att Prince & Bentler (1972) studie rapporterade att endast 4% hade blivit klädda i flickkläder.

Den fråga som fokuserade på vilka känslor man hade inför sin sexualitet och förmåga att ordna "träffar" med flickor under uppväxtåren visade att en majoritet eller ca. 64% i varierande grad beskrev sig själva som ganska eller mycket hämmade eller blyga. Docters studie (1988:133) visade på liknande resultat: Sextiosex procent visade sig i varierande grad vara ganska eller mycket sexuellt hämmade under adolescensen eller den senare tonårstiden.

Cross-dressing

Att klä sig i motsatta könets kläder är något som startar tidigt i livet. Nästan 38% i urvalet hade klätt sig i något kvinnligt klädesplagg första gången före 10 års ålder. Ytterligare 37% klädde sig första gången i kvinnokläder före 16 års ålder. Åttiotre procent hade klätt sig i kvinnokläder före 20 års ålder. Liknande resultat har beskrivits i andra studier. Docter (1988:134) visar att 53% hade upplevt första cross-dressing före 10 års ålder och ytterligare 32% före 16 års ålder. I Docter och Prince (1997) studie hade 95% ägnat sig åt cross-dressing före 20 års ålder.

En klar majoritet (94%) av urvalet hade klätt sig komplett som kvinna och drygt sextio procent (62%) hade varit ute i det sociala livet klädd som kvinna medan alltså ca 38% inte hade varit det. Liknande resultat har beskrivits i litteraturen. Docter och Prince (1997) visar att 93% föredrog komplett cross-dressing och att 71% hade varit ute i sociala sammanhang klädd som kvinna.

Äktenskap och relationer

Bland de som var gifta eller levde i en samborelation visade resultaten följande: En klar majoritet beskrev den äktenskapliga samvaron eller samborelationen som bra eller mycket bra (ca 83%). I de flesta fall kände hustrun till mannens transvestism. När det gällde hustruns (sambo) attityd till transvestism svarade 58% att "min hustru är förstående och tillåter cross dressing" medan ytterligare 24% svarade att "min hustru tillåter men vill inte sig mig klädd som kvinna". Arton procent svarade att hustrun kände till transvestismen men var "mycket intolerant". I Docter och Prince (1997) studie hade 19% av männens hustrur en klart negativ attityd till cross- dressing.

I vår enkät ställdes också frågan hur man ville beskriva sin hustrus/sambos känslor gentemot transvestism och cross dressing. Ungefär 65% upplevde att hustrun hade en i varierande grad balanserad/neutral inställning till att hon var mycket stödjande och hade få negativa känslor. Trettiofem procent upplevde att hustrun i varierande grad hade en "i viss mån negativ" till "mycket negativ" inställning.

Det finns också studier där hustrur till transvestiter besvarat frågor som är kopplade till hur de uppfattar sin mans behov av cross-dressing. Docter (1988:169) beskriver resultaten från en enkät som besvarades av 35 hustrur. Resultaten visade att 13 av 35 hustrur i varierande grad ogillade sin mans cross-dressing medan 7 hade en mer neutral inställning. Femton hustrur var i varierande grad positiv i viss utsträckning till mycket positiv. I en annan studie som baserade sig på svaren från 50 hustrur visade resultaten att 12 av 50 hustrur i varierande grad ogillade cross-dressing hos sin man medan 20 hustrur hade en neutral attityd. Arton hustrur hade en i varierande grad positiv i viss mån till mycket positiv attityd avseende cross-dressing (Larsson m.fl. 1995).

Identitet och sexualitet

En majoritet (76%) av de manliga transvestiterna i urvalet upplevde att de kände sig "som en man med en kvinnlig sida i personligheten som behöver komma till uttryck". Endast 15% ansåg att det främst är ett fetischistiskt behov att klä sig i kvinnokläder. Många (68 %) menade istället att de via cross-dressing upplevde det "som om en annan del av min personlighet kommer till uttryck - ett andra jag eller ett kvinnligt jag eller mer feminint jag".

Sådana resultat kan tolkas som att den manliga transvestiten via cross dressing kan identifiera sig med eller uttrycka ett andra jag, ett kvinnligt deljag. Det är en tolkning som har ett starkt stöd i litteraturen och som på olika sätt har framförts av många forskare inom området (Prince,1967, Talamini, 1981, Docter, 1988, Bullough & Bullough, 1993, Ekins, 1997, Larsson, 1997).

När det gäller kopplingen mellan identitet och sexualitet visar enkätdata på intressanta resultat. En klar majoritet (78%) beskriver sig själva som heterosexuella medan 19% beskriver en bisexuell läggning.
Intressant nog visar resultaten att det till de två deljagen, det manliga respektive kvinnliga deljaget, är kopplat olika sexuella preferenser eller sexuella fantasivärldar.

När man är klädd i kvinnokläder har många (54%) i varierande grad haft sexuella fantasier om att ha en sexuell relation med en man. Men när man är klädd som man har en klar majoritet (92%) ett sexuellt intresse enbart för kvinnor.

Det kvinnliga deljaget tycks ha en mer flexibel inställning till sexualitet på det sättet att när man manifesterade sitt kvinnliga deljag eller var klädd i kvinnokläder upplevde 22% ett sexuellt intresse för både män och kvinnor. När man var klädd som man hade endast 5% ett sexuellt intresse för både män och kvinnor.

När den manliga transvestiten är klädd som kvinna och har fantasier om att ha en sexuell relation med en man kan det i psykiskt avseende tolkas som ett uttryck för heterosexualitet medan det i fysiologiskt avseende kan beskrivas som uttryck för homosexuella fantasier. Liknande erfarenheter har beskrivits av andra forskare (Docter, 1988; Bullough & Bullough, 1993).

Resultaten från enkäten visar också att när man är klädd i kvinnokläder hade en klar majoritet (84%) vid något eller flera tillfällen haft sexuella fantasier om att ha en sexuell relation med en annan kvinna. I psykiskt eller mentalt avseende kan det tolkas som ett uttryck för fantasier om en "lesbisk relation" medan det i biologiskt avseende naturligtvis speglar heterosexuella fantasier.

Resultaten kan uppfattas som att de sexuella fantasier som är kopplade till det manliga respektive kvinnliga deljagen kan ses som ett uttryck för en mer androgynt färgad multimind identitet (Ornstein, 1986). En multimind- identitet överskrider den traditionella mans- eller kvinnoidentiteten via behovet av att växla mellan olika roll-identiteter, en manlig respektive kvinnlig roll-identitet.

Ekins (1997) har i boken "Male femaling" använt uttrycket "ett växlande eller oscillerande identitetsbegrepp" för att beskriva växlingen mellan de två roll-identiteterna hos manliga "cross-dressers". De olika deljagen tycks hos transvestiten alltså i många fall ha olika sexuella fantasivärldar eller annorlunda uttryckt vårt psyke kanske har möjlighet att uttrycka en multisexualitet, olika former av sexuella fantasivärldar som är kopplade till olika deljag (Larsson & Bergström-Walan, 1999).

Deljag eller medvetandetillstånd

I den senare litteraturen har man diskuterat hur vi kan uppfatta människans identitet eller jag. Man har mer och mer kommit att beskriva människans jag som mångdimensionellt bestående av olika deljag (se tex. Rowan och Cooper The plural self", 1999). Den här tankegången går tvärs igenom olika teoretiska skolbildningar. Det betyder att olika skolbildningar som t.ex. objektrelationsteori (Thomas i Stevens, 1998), socialkonstruktivism (Wetherell & Maybin i Stevens, 1998) och kognitiv vetenskap (Ornstein, 1986) har framhållit att människans jag på lite olika sätt kan uppfattas som mångdimensionellt eller att vi flera olika deljag inom oss.

Inom den psykodynamiska och moderna objektrelationsteorin diskuteras frågan om vi kanske har flera jag trots vår ständiga och naiva tro på att vi är en. Objektrelationsteorins syn på jaget som något som konstrueras via introjektioner kan innebära att vi kan se oss själva som en serie av jag (se Thomas, sid 344-345 i Stevens 1998).

Den kognitivt inspirerade forskaren Ornstein (1986) beskriver jaget som bestående av flera olika deljag som han benämner med det poetiskt klingande namnet "small minds". Inom socialkonstruktivismen uppfattas vårt jag som mångdimensionellt. Människans jagidentitet skapas i sociala sammanhang och olika jagidentiteter kan alltså bli möjliga att forma. Olika jaguppfattningar eller inre tankemässiga och emotionella världar kan konstrueras beroende på vilka delberättelser vi vill berätta om oss själva i olika sociala sammanhang (se Wetherell & Maybin i Stevens 1998).

Utifrån den senare litteraturen om vårt psyke kan vi alltså uppfatta vårt jag som en multimind-identitet. Nästa steg kan då vara att till denna multimind-identitet koppla ihop sexuella preferenser med olika "small minds" eller deljag i psyket. Om vi nu kallar multimind-identiteten för en postmodern identitet med tillhörande multisexualitet kan denna kanske ses som en speciell form av tankemässig, emotionell och sexuell konstruktion. I den meningen är det en s.k. postmodern identitet. Kanske kan transvestitens inre jagsystem uppfattas som en speciell form av multimind-identitet med tillhörande sexuella fantasier.

I sammanhanget bör nämnas att det är väl känt att det finns en omfattande antropologisk litteratur som beskriver hur män och kvinnor i olika kulturer och historiska epoker har levt i den motsatta könsrollen. I vissa indiansamhällen har tex beskrivits hur både manliga och kvinnliga berdacher levde och verkade i den motsatta könsrollen samtidigt som de var väl integrerade i sin kultur (se vidare Docter, 1988:7, Herdt, 1994).

I de flesta kulturer har människan genom olika tidsepoker haft ett eller flera olika sätt att förändra sitt jag- eller medvetandetillstånd (Walsh, 1990). Vissa forskare (Weil) har framhållit att människan kanske har en inneboende drift jämförbar med hunger och sexualdriften att periodiskt förändra sitt medvetandetillstånd. Huruvida cross-dressing är ett av flera olika möjliga sätt att förändra jag- och medvetandetillståndet är en intressant och viktig forskningsuppgift som det återstår att klarlägga mer i detalj.

Fotnot
Enkäten som innehöll ett 50-tal frågor medger flera olika specialanalyser som inte kan redovisas här. I denna korta artikel ges endast en allmän presentation av resultaten. Olika specialanalyser som är möjliga är t.ex. att analysera sambanden mellan olika variabler och jämförelsen med tidigare forskning skulle kunna beskrivas mer i detalj. Resultaten från enkäten antyder att begrepp som transvestism, marginal transvestism och transsexualism inte är så lätta att definiera eller särskilja på ett entydigt sätt, något som har framhållits i litteraturen (Docter, 1988:8). Svaren på enkäten visar att det i vissa fall är svårt att avgöra huruvida individen skall kategoriseras t.ex. som transvestit eller marginal transvestit (med en mer transsexuell inriktning).

Litteratur

Bullough, V. Bullough, B. (1993). Cross dressing, sex, and gender. Philadelphia: University of Pennsylvania Press.
Docter, R. (1988). Transvestites and transsexuals. London: Plenum Press.
Docter, R. & Prince, V. (1997). Transvestism: A survey of 1032 cross-dressers. Archives of Sexual Behavior, vol. 26, 6:589-605.
Ekins, R. (1997). Male femaling. London: Routledge.
Herdt, G. (1994). Third sex, third gender. New York: Zone Books.
Larsson, S. (1997). Det andra jaget vid manlig transvestism. Uppsala: Uppsala universitet.
Larsson, S., Bergström-Walan, M.B., Hall, A., Brattberg, A. & Berg, M. (1995). Hustrur till transvestiter - deras attityder till transvestism. Nordisk Sexologi, vol. 13, 2:93-105.
Larsson, S. & Bergström-Walan (1999). Multisexuality, cross-dressing and the multiplicity of mind. Scandinavian Journal of Sexology, vol. 2, no. 3:141-161.
Ornstein, R. (1986). Multimind. London: MacMillan.
Prince, V. & Bentler, P.M. (1972). Survey of 504 cases of transvestism. Psychological Reports, 31:903-917.
Prince, V. (1967). The transvestite and his wife. Los Angeles: Argyle Books.
Rowan, J. & Cooper, M. (1999). The plural self. London: Sage.
Rudd, P.J. (1993). Cross dressing with dignity. The case for trancending gender lines. Texas: PM Publishers.
Schott, R.L. (1995). The childhood and family dynamics of transvestites. Archives of Sexual Behavior, vol. 24, 3:309-327.
Stevens, R. (1998). Att förstå människor. Lund Studentlitteratur.
Talamini, J. (1981). Transvestism: Expression of a second self. Free Inquiry in Creative Sociology, vol. 9, 1:72-74.
Walsh, R.N. (1990). The spirit of shamanism. Los Angeles: Tarcher.

Kontakta oss

Fyll i namn, e-post samt ditt meddelande och skicka sedan formuläret så kontaktar vi dig inom kort.