- Jeanette
Solstad är en mycket god vän
till både Aase och mig, Sara Lund.
Hon ville vara med i DragBag så fort
hon hörde talas om bandet, men kunde
inte bli ledig från jobbet när
vi skulle spela första gången i
Båstad. Nu var det dags igen och nu
kunde ingenting hindra henne från
att vara med. Däremot fanns det
förhinder för Lennie Cage,
så trion som blev en kvartett blev
en trio igen innan det var dags för
spelning nummer två.
- När
inte Lennie var med måste vi lita
till vår egen repertoar. Och hur
kunde då den tänkas se ut ..
eller låta?
- Det
visade sig ganska snabbt att vi har
växt upp med ungefär samma
låtar. Det kan väl enklast
beskrivas som dansant 60-talspop.
- Men det
hade inte blivit så väldigt
mycket lättare att repetera. Jeanette
bor visserligen i Oslo, som ju ligger
någonstans mellan Malmö och
Lille Hammer, men det gör ju
ändå inte att det blev
särskilt tätt mellan
repetitionerna. Det blev faktiskt inga
repetitioner alls om vi ska vara riktigt
ärliga.
- Jo, det
blev en kort "torrepa" en eftermiddag i
Oslo! Det var transträff i Oslo i
februari och då passade vi på
att känna akustiskt på
några låtar. Det lät
utmärkt, så vi beslutade att
spela i Båstad i maj och
övergick till äta en god middag
och drömma om framtida stordåd.
Ett känt fenomen bland hobbyband.
Sedan fortsätte vi i känd stil
och mailade repertoarförslag till
varandra. När vi kom närmare
testade vi den moderna tekniken och
repeterade via telefon. Vi sjöng och
spelade (gitarr) den ena låten efter
den andra ... i telefonen(!) och till sist
har vi en repertoar på över
hundra låtar. Vi behöver max
40.
- I
Båstad hann vi repetera några
timmar innan det var dags att spela. Det
känns lite fegt med tanke på
att det gick ju väldigt bra helt utan
repetition förra gången.
Dessutom är det ju alltid bra att ha
någonting att skylla på om det
inte går bra. Det gick hyfsat!
- Att det
inte gick bättre får helt
skyllas på att jag drabbades av
influsensa med feber, Ause kunde inte
bestämma sig vad hon skulle ha
på sig och Jeanette ville spela solo
i alla låtar. Influensan tog
dessutom på ett kraftfullt sätt
hand om problemet med vår all
för stora repertoar. Med influensan
försvann nämligen en stor del av
vår sångrepertoar. Jag
sjöng, eller ska vi kalla det kraxade
några låtar under
kvällen.
- Under
kvällen visade det sig även att
det fanns ytterligare en bassist i
lokalen. Det var danska Gerda som
anmälde sitt intresse att "sitta in"
i bandet under kvällen. Gerda spelar
jazz och vi utökade genast
kvällens repertoar med några
gamla fina "evergreens" eller
"nevergreens" som eleka tungor - som vill
höra Beatleslåtar istället
- benämnde det.
- Förmodligen
hade även större delen av
publiken drabbats av någon annan
lokal epidemi för dom jublade och
applåderade efter nästan varje
låt. Rusiga av framgången
enades vi, precis som sist att det
här har vi inte gjort för sist
gången.
Vi ser redan
fram emot nästa spelning utan att ha
en aning om när eller var den kan
tänkas bli ...
- Du kanske
vet nån som behöver ett
transband?
|
