6 Slutsatser

Vi kan nu se en logisk tankekedja framför oss som ser ut ungefär så här: Mytologin ger vid handen att män och kvinnor är varandras maskulina och feminina motsatser och att de attraherar varandra. Tankekonstruktionen produceras och reproduceras genom mäns kamp för att äga och förtrycka kvinnor och den genomsyrar människors habitus, även kvinnors, som enligt kongruensprincipen samarbetar med männen om sitt eget förtryck. Mytologin fungerar genom habitus som en matris för att utdefiniera allt som inte passar in i den. Habitus omsätts i praxis genom symboliskt våld eftersom mytologin legitimerar våld mot avvikare, ett våld som syftar till att bevara maktordningen genom att skilja manligt från kvinnligt. Det kvinnliga (synliga) uttrycket utgör ett sexualiserat tecken som syftar till att markera kvinnors underlägsenhet gentemot män och deras funktion som sexuellt kapital för män. Det feminina tecknet (kläder, smink) är ett slavmärke som män inte bör (får) bära eftersom de är ägare av slavkapitalet. Detta postulat finner sin bekräftelse när transvestiter beskriver underkastelse genom det feminina attributen som sexuellt stimulerande och som medförande ynklighet och förnedring. Den manliga transvestitens kvinnosyn kongruerar därmed med kvinnosynen hos män som inte är transvestiter.

Försök att passera som kvinna har som syfte både att dölja stigma och därmed slippa (symboliskt) våld på gatan och att upprätta en distans från den lägre status som det feminina uttrycket innebär genom att byta namn och använda proteser för att inte kontaminera den egna maskuliniteten. Distinktionen fungerar som ett symboliskt våld på aktören själv, eftersom transvestiten inte tillåts att vara en kvinnlig man med sitt eget namn, dvs en autentisk och fungerande människa. Skammen samt den onda tron att två distinkta roller är nödvändiga tvingar transvestiter att i samarbete med de dominerandes synsätt underkasta sig symboliskt våld i form av brist på skyddande lagstiftning, patologisering, smädelser, avskiljande och inlåsning, övervakning, informationskontroll, att tvingas ljuga, att förringas och att vägras erkännande för sin person. Vad kan då göras för att förbättra situationen för transvestiter?

Våldet mot transvestiter upphör inte förrän det feminina kapitalet ökar i värde hos männen själva, på männens egna kroppar. Det upphör inte förrän homosexualitet anses lika mycket värt som heterosexualitet. Transvestiter bär både bögens och kvinnans stigmata. De kommer framöver att vara beroende både av det kvinnliga kapitalets värde och av samhällets syn på homosexuella. Det betyder att de bör kämpa för jämställdhet tillsammans med dessa grupper.

Det är mycket viktigt att crossdressers intar en kritisk position gentemot alla de definitioner av transvestism som tillhandahålls av samhället om våldet skall kunna minska. Våldet mot transvestiter är ett sexistiskt våld i den kamp som grundas på mäns slaveri av kvinnor. Det är en kamp där det homosexuella kapitalet är minst värt, där mäns skräck för penetrering manifesteras genom desinficering av maskuliniteten så att inget feminint vidlåter den. Det är en kamp som hela samhället störs av genom den snedfördelning av mänskligt symboliskt och ekonomiskt kapital som den skapar. Transvestiter kan hjälpa till att omfördela kapitalen genom att gå ut öppet och visa oss alla att vi har en fri vilja och kan välja att definiera oss själva &endash; att man inte måste vara antingen traditionell kvinna eller man, att man kan vara en kvinnlig man. Att tvingas byta namn, pronomen och bära proteser för att passera är ett symboliskt våld. Man måste få vara kvinnlig, bära klänning och heta Peter &endash; om man så önskar - utan att vara två personer i en kropp och utan att vara ett tredje kön. Transvestiten bör analysera sin mansroll istället för sin transvestism &endash; och kanske förändra sin egen mansroll eller överge den. För att Sveriges transvestiter skall kunna sluta samarbeta kring det symboliska våldet behöver de snarast samhällets stöd i form av ett effektivt lagskydd.

Det finns ett stort behov av forskning kring transvestiters hälsosituation och forskning för att kartlägga förekomsten av fysiskt våld mot transvestiter.