-
- Symbolisk
våld mot
transvestiter
- 6
SLUTSATSER
- Av
Kristina Nordqvist, mailadress:
antigone@swipnet.se
|
6
Slutsatser
Vi
kan nu se en logisk tankekedja
framför oss som ser ut ungefär
så här: Mytologin ger
vid handen att män och kvinnor
är varandras maskulina och feminina
motsatser och att de attraherar varandra.
Tankekonstruktionen produceras och
reproduceras genom mäns kamp
för att äga och förtrycka
kvinnor och den genomsyrar
människors habitus, även
kvinnors, som enligt kongruensprincipen
samarbetar med männen om sitt eget
förtryck. Mytologin fungerar genom
habitus som en matris för att
utdefiniera allt som inte passar in i den.
Habitus omsätts i praxis genom
symboliskt våld eftersom
mytologin legitimerar våld mot
avvikare, ett våld som syftar
till att bevara maktordningen genom
att skilja manligt från kvinnligt.
Det kvinnliga (synliga) uttrycket
utgör ett sexualiserat tecken som
syftar till att markera kvinnors
underlägsenhet gentemot män och
deras funktion som sexuellt kapital
för män. Det feminina tecknet
(kläder, smink) är ett
slavmärke som män inte bör
(får) bära eftersom de är
ägare av slavkapitalet. Detta
postulat finner sin bekräftelse
när transvestiter beskriver
underkastelse genom det feminina
attributen som sexuellt stimulerande och
som medförande ynklighet och
förnedring. Den manliga
transvestitens kvinnosyn kongruerar
därmed med kvinnosynen hos män
som inte är
transvestiter.
Försök
att passera som kvinna har som syfte
både att dölja stigma och
därmed slippa (symboliskt) våld
på gatan och att upprätta en
distans från den lägre status
som det feminina uttrycket innebär
genom att byta namn och använda
proteser för att inte kontaminera den
egna maskuliniteten. Distinktionen
fungerar som ett symboliskt våld
på aktören själv,
eftersom transvestiten inte tillåts
att vara en kvinnlig man med sitt eget
namn, dvs en autentisk och fungerande
människa. Skammen samt den onda tron
att två distinkta roller är
nödvändiga tvingar transvestiter
att i samarbete med de dominerandes
synsätt underkasta sig symboliskt
våld i form av brist på
skyddande lagstiftning, patologisering,
smädelser, avskiljande och
inlåsning, övervakning,
informationskontroll, att tvingas ljuga,
att förringas och att vägras
erkännande för sin person. Vad
kan då göras för att
förbättra situationen för
transvestiter?
Våldet
mot transvestiter upphör inte
förrän det feminina kapitalet
ökar i värde hos männen
själva, på männens egna
kroppar. Det upphör inte
förrän homosexualitet anses lika
mycket värt som heterosexualitet.
Transvestiter bär både
bögens och kvinnans stigmata. De
kommer framöver att vara beroende
både av det kvinnliga kapitalets
värde och av samhällets syn
på homosexuella. Det betyder att
de bör kämpa för
jämställdhet tillsammans med
dessa grupper.
Det
är mycket viktigt att crossdressers
intar en kritisk position gentemot alla
de definitioner av transvestism som
tillhandahålls av samhället
om våldet skall kunna minska.
Våldet mot transvestiter är ett
sexistiskt våld i den kamp som
grundas på mäns slaveri av
kvinnor. Det är en kamp där det
homosexuella kapitalet är minst
värt, där mäns skräck
för penetrering manifesteras genom
desinficering av maskuliniteten så
att inget feminint vidlåter den. Det
är en kamp som hela samhället
störs av genom den
snedfördelning av mänskligt
symboliskt och ekonomiskt kapital som den
skapar. Transvestiter kan hjälpa
till att omfördela kapitalen genom
att gå ut öppet och visa
oss alla att vi har en fri vilja och kan
välja att definiera oss själva
&endash; att man inte måste vara
antingen traditionell kvinna eller man,
att man kan vara en kvinnlig man. Att
tvingas byta namn, pronomen och bära
proteser för att passera är ett
symboliskt våld. Man måste
få vara kvinnlig, bära
klänning och heta Peter &endash; om
man så önskar - utan att vara
två personer i en kropp och utan att
vara ett tredje kön. Transvestiten
bör analysera sin mansroll
istället för sin
transvestism &endash; och kanske
förändra sin egen mansroll
eller överge den. För att
Sveriges transvestiter skall kunna
sluta samarbeta kring det symboliska
våldet behöver de snarast
samhällets stöd i form av ett
effektivt lagskydd.
Det
finns ett stort behov av forskning kring
transvestiters hälsosituation och
forskning för att kartlägga
förekomsten av fysiskt våld mot
transvestiter.
|
|